årets sista dag

 När gräset torkar, vissnar och dör

Ditt ord består, Ditt ord består.

När mänskor krigar, sig själva förgör

Ditt ord består, Ditt ord består.

Från dag till dag, ja från år till år

vad som än händer Ditt ord består.

Gräset dör bort och blomstret förvissnar

från dag till dag, Gud Ditt ord dock består.

                                                                                                  Carola

Årets sista dag,

och jag funderar över olika saker 

som jag har varit med om

under året som har gått.

Fina dagar, jobbiga dagar.

Härliga minnen, bönesvar...

Jag lägger detta året bakom mej, 

och blickar istället framåt.

Undrar vad det kommer att bära med sej?

Det kan jag inte veta...

Ett är dock säkert.

Vad som än händer

vill jag vandra det här året

tillsammans med Gud.

Tro på Hans löften,

vara trygg i Hans omsorg,

veta att Hans ord består...!

Önskar er alla ett 

Välsignat Nytt År!

/Åsa

Änglar utan vingar

En ängel utan vingar, har du mött någon sådan? Eller kanske kan man kalla dem vardagshjältar. Du vet de där som kanske inte alltid syns eller hörs så mycket men de gör det där lilla extra och förgyller ens vardag så att den blir ljusare och lättare.

  Jag har träffat flera! De hjältar som jag har mött har ringt eller skickat ett uppmuntrande sms precis när jag som mest behövde det. En kram eller en blick fylld av omsorg precis när jag längtade efter att bli sedd. En kopp kaffe och en pratstund när man behövde nån att prata med. Ja, listan kan göras lång, men kanske är det just det som utmärker dem: att de ser, de bryr sig, de är så fyllda av omtanke och kärlek, de är så osjälviska och sist men inte minst: de kommer i rätt tid!

Kanske är det så Paulus menar att vi ska vara när han skriver om att vara Kristusbrev i 2 Kor. 3:3.
     Jag är så tacksam för dessa människor som finns i mitt liv, och jag önskar att själv vara sådan. Jag vill leva nära Jesus, präglas och formas av Honom. Han är min främste vardagshjälte!

"Herren din Gud bor i dig, en hjälte som frälsar."  Sef.3:17                    Kram /Sofie

tid för frid...

Det är da´n före doppareda´n.

En dag jag har längtat länge efter.

Äntligen är julen här...

med tid för ledighet, 

med tid för familj & vänner,

med tid för julefrid!

 Jag är så tacksam för att 

Jesus föddes hit till jorden,

att Han kom som ett litet barn

för att ge räddning åt Dej och åt mej!

Ty ett barn blir oss fött,

en son blir oss given. 

På Hans axlar vilar herradömet, 

och Hans namn är: 

Under, Rådgivare, Mäktig Gud,

Evig Fader, Fridsfurste. 

 Jes. 9:6

Välkommen på Vittnesbördsgudstjänst

hos oss på Annandagen.

Med önskan om julefrid

Åsa

När musiken ebbat ut..

Så var helgen och julkonserterna över. Idag är man trött men också tacksam.
-Tacksam för att det kom så många och lyssnade, så många som fick lyssna till världens bästa budskap!
-Tacksam för församlingen, så många som hjälpt till!
-Tacksam till min Jesus för att Han är anledningen!
Det blir en helg med mycket människor, mycket sång och musik, strålkastare, levande ljus med mera...
Så idag är jag ensam hemma, det är tyst och stilla. Jag sätter mig ner i fåtöljen med en kopp kaffe, samtalar med Jesus, bara Han och jag. Så hör jag en stilla viskning i mitt inre från Sefanja 3:17:
"Herren din Gud bor i Dig, en hjälte som frälsar. Han gläder sig över dig med lust, Han tiger stilla i Sin kärlek."
I ensamheten, med kaffekoppen och min underbare Jesus som viskar i mitt innersta hur älskad jag är, det är nog det bästa ändå.

God Jul alla, och jag vet att Han vill viska till dig också! kram/Sofie

Skynda dig hit!

Just nu pågår den tredje av sammanlagt fyra julkonserter här i Allianskyrkan i Värne. Själv sitter jag inne i serveringslokalen och smuttar på en kopp kaffe samtidigt som musiken och det fantastiska julbudskapet klingar gott där i bakgrunden... har du inte varit här o lyssnat på David, Fia & gänget? Du - än är det inte för sent! Kl 19.00 börjar vår sista konsert för året - släng på dig regnrocken och hasta hit för katten, du kommer inte ångra dig...:)

Oj, snart ska visst jag upp på scenen... oroa dig inte, jag ska inte sjunga;) Men nog hinner jag en kopp kaffe till innan!

Hoppas vi ses ikväll! / Pastorn

julens budskap...

Julen finns runt hörnet.

Bara några dagar kvar...

Har Du hittat julstämningen än?

Visst kan det vara lite svårt 

när regnet smattrar mot rutan.

Visst kan det vara lite svårt 

med allt som ska hinnas med

Visst kan det vara svårt

när tiden bara går så fort

Den här helgen har vi 

julkonserter i vår kyrka.

Fredag 19.00

Lördag 15.00 & 19.00

Då kan Du få sitta ner, ta det lugnt, 

stressa av och låta tiden stanna en stund.

Vår önskan är att få ge Dig lite julstämning

och att påminna Dig

om vad som hände den där första julen,

för länge, länge sedan...

Välkommen!

/Åsa

1:a Korintierbrevet 13 i juletid

Om jag kan sjunga julsånger på fyra olika språk, men sjunger dem utan kärlek, är jag bara en ekande bjällra, en skrällande cymbal.

Om jag känner till tomtens hemliga julklappslista och har det läckraste receptet på Janssons frestelse, och hinner posta alla julkort en minut före postlådans tömning den 17 december, men saknar kärlek är jag ingenting.

Om jag ger bort allt jag äger under tv-kanalernas julgalor, och jobbar så hårt med julens alla förberedelser att jag blir alldeles utbränd, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken blir inte irriterad över att barnen är ivägen under julstöket, utan gläds över att de finns där. Kärleken använder inte armbågarna i leksaksaffären dagen före julafton, fastän det bara finns en docka kvar av rätt märke. Kärleken är inte skrytsam, inte ens över det fräckaste dataspelet í hela kvarteret.

Kärleken skriver inte långa önskelistor för egen del, och blir inte upprörd över stickiga sockor i fel färg från farmor- igen.

Videospel ska glömmas bort, golfklubbor rosta sönder och pärlhalsband förgå.

Men den största gåvan-kärleken-skall alltid bestå.

Kram/Sofie

en viktig roll...

Hon stod där framför mej 

med tårarna rinnande nerför kinderna. 

Min fyraåriga dotter.

Hon hade just fått reda på

att hon skulle vara vise man 

på söndagsskolans julspel. 

Och hon som ville vara ängel.

Vad gör man?

Jag berättade för henne

om de tre vise männen,

hur de letade länge efter jesus,

hur de tillslut hittade honom,

hur de hade med sej fina presenter.

Hur de tillbad och ärade honom. 

Jag berättade att det var

en viktig roll i föreställningen...

Men hon bara tittade besviket på mej

och snyftade att hon minsann ville vara ängel.

Änglarna bar fram budskapet om Jesus, 

de berättade för herdarna

vad som hade skett,

de sjöng Hosianna i höjden.

Men viktigast i hennes värld

är nog att de är vackra

med sina vingar och sina långa klänningar.

Under veckan har vi repeterat hennes enda replik:

-vi har kommit för att ge honom våra gåvor.

Och jag har funderat på det där.

Vem vill jag vara - änglen eller den vise mannen?

Vill jag bära fram budskapet om Jesus,

eller vill jag ge av det jag har till Jeus?

I funderandet kring de olika rollerna

kom jag fram till att det ena

verkligen inte motsäger det andra, 

och det tycker jag är så skönt.

På söndag har vi söndagskolsfest i kyrkan. 

Välkommen!

Min dotter ska vara vise man.

En viktig roll...

/Åsa

Berättelsen om Saul

Sitter hemma och förbereder kvällens Bibelstudium i Apostlagärningarna - ikväll kommer det handla om en  av de mest betydelsefulla omvändelserna i kristenhetens historia! Helt otroligt egentligen; Gud är så otroligt mäktig, tänk att Saul som var den stora anföraren i det blodiga förföljelsen mot de Jesustroende-judarna också var den man som Gud på ett speciellt sätt hade utvalt till att sprida evangeliet vidare även till den icke-judiska världen...

Har du varit med om det själv? Hur Gud har förvandlat det värste motståndaren till en riktig härförare... jag har sett det hända mer än en gång även i vår tid - och vet du, man blir lika förundrad varje gång.

Jag antar att Sauls motsvarighet i Sverige idag skulle kunna vara företrädaren för ateistisk humanism Christer Sturemark - ja Saul blev ju efter mötet med Jesus mer känd som Paulus, kan vi hoppas på att Christer får ett liknande möte och får ett nytt namn i Christus?!

Välkommen på del 3 ikväll - kl 19.00 i Allianskyrkan

En fantastisk helg!

Såhär på måndagen känner jag en stor, stor tacksamhet! I går på gudstjänsten i kyrkan fick vi vara med om dop. Det är så fantastiskt varje gång en människa beslutar sig för att följa Jesus! Det kändes som en riktig festgudstjänst, och tänk vilket jubel det måste vara i himlen! Vi fick också lyssna till en härlig predikan om nåden - en kraft till förändring.
  Vid sådana här tillfällen stannar man också upp och tänker lite extra på sin egen frälsning och sitt eget dop.  Tänk att jag får vara ett Guds barn! Jag har gått och sjungt en lovsång ända sen igår så jag avslutar dagens inlägg med att citera den:

"När jag ropar Ditt Namn svarar Du när jag faller så lyfter Du mig
Du har räddat mig ut ur mörker till ett hopp om ett nytt liv med Dig

Av nåd har Du befriat mig, hela jag är din

Jag funnit kärlek större än livet självt, jag funnit hopp som styrker och bär genom allt
Jag var förlorad men lever nu i Dig

Du min Gud och min bergfasta klippa, jag förtröstar på Dig genom allt
Jag ger ära och pris, min beundran till den högste som givits all makt

Din egen son min räddning blev, tack Fader, tack Fader
Jag var blind men nu jag ser, Jag ser Dig, jag ser Dig"

Kram /Sofie

Vid köksbordet

Jag har den stora förmånen och möjligheten att få vara hemmafru! Inte så modernt, inte så ekonomiskt fördelaktigt... men om nu inte plånboken blir så välfylld så får jag något annat i lön och det är TID! Tid med Gud, tid med maken, tid med barnen och tid för en kopp kaffe över köksbordet med en god vän.
  Vad jag uppskattar mitt köksbord. Tänk vad många koppar kaffe som har druckits där och tänk vad många stimmiga måltider och fajter med barnen som har utspelats där, men tänk också vad många goda samtal som blivit just vid köksbordet.
  Ibland kan man ju känna "vem är jag, en hemmamamma? Vad kan jag göra för Gud?" Men det fantastiska med Gud är just det, att när jag lägger mitt liv i Hans hand så kan han använda en enkel liten människa med brister och fel. Till och med ett slitet gammalt köksbord kan få vara ett redskap i Gud hand och bli till välsignelse!    kram /Sofie

ett ljus har tänts

Idag har vi firat första advent.
Första ljuset har tänts.

En av årets höjdpunkter, om du frågar mej.

Kyrkan var full av besökare

och vi fick lyssna till Jonas som talade om att 

Jesus har kommit till dej och mej för att rädda oss.

Och att i mötet med Jesus

händer det något med oss, 

ett ljus tänds i våra ögon.

Så låt ljuset lysa...!

Önskar dej en välsignad advent

/Åsa

tomt i tanken

Jag hade jobbat en lång dag.

Det var mörkt och kallt.

Jag längtade hem,

hem till min fina familj.

När jag kör märker jag plötsligt

hur bilen börjar att uppföra sej lite konstigt.

 Den tappar fart,

och stannar till slut vid vägkanten.

Där står jag i ensamheten,

och minns...

-jag skulle ju ha tankat!

En telefonsamtal och någon kommer

och ger mej nytt bränsle.

Vilke känsla när bilen lätt startar

och jag äntligen kommer framåt,

hem, dit jag längtar.

Att få benisstopp kan kännas lite pinsamt.

Men det är ju mänskligt att glömma,
intalar jag mej.

.

Ibland kan bränslet ta slut även i livet.

Kanske är Du påväg någonstans,

eller har någonstans som du längtar att komma till.

Men kanske räcker inte Ditt bränsle till.

Eller kanske har Du glömt att fylla på.

Hon Jesus finns alltid möjlighet

 att ladda batterierna,

att fylla på tanken.

Han vill vara livgivande för Dig och för mig.

 

På den sista dagen, den största i högtiden,

stod Jesus och ropade:

"Om någon törstar,

så kom till mig och drick! "

joh 7:37

I framtiden vill jag vara mån om att ha

bränsle i båda tankarna...

Ta hand om Dej!

Kram Åsa

UV-scout is the...

Ojojoj, vilken kväll jag fick uppleva igår! Hade förmånen att vara gäst hos våra Uv-scouter i Värne - vilket härligt gäng alltså! Snygga skjortor, sköna sånger och massa skratt... och så Jesus förstås.

Kommer ihåg själv när jag växt upp i Kil - min scoutpatrull var riktigt skön, minns att vi hette "Skoskav" under en period... gissa vem som låg bakom det namnet;)

Patrullerna i Värne heter Blåvalen och ja, vad hette den andra nu igen? Gött gäng o gött häng var det iaf!

Bless!/ Jonas

Vänskap

I lördags var jag samt ett härligt Värnegäng på en "mini-variant" av Gullbranna Festivalen i Klockagårdskyrkan i Malmbäck. Det var go musik, härliga människor och smaskigt fika med riktningen mot Gud! Billion Ocean var bland annat där och spelade, och man måste ju bara erkänna att man är stolt över att säga att Anton kommer från lilla Värne - Helt grymt var det!
Uppskattar dessa ungdomsaktiviteter jättemycket och det behövs verkligen känner jag. Oftast är så mycket lättare att vara kristen under sommarens alla läger och tron blir helt självklart, men när man sen kommer tillbaka till vardagen och hösten/vintern närmar sig då inte alla dessa läger finns och man har inte den där go'a stämningen omkring sig hela tiden - så blir det gärna mycket svårare. Var i varje fall jätteroligt att få träffa flera härliga lägerkompisar igen! De är viktiga personer för mig som betyder mycket för mig och min tro. Man peppar varandra liksom.

Därför känner jag för att dela med mig av några bibelord från ordspråksboken om just vänskap:

"En vän visar alltid kärlek"

Ords 17:17

"Vänskapens sötma ger själen kraft"

Ords 27:9

"En verklig vän är mer tillgiven än en bror"

Ords 18:24

Vänskap är underbart!

/ Lisa

Herren är min herde

Den lille söndagsskolpojken hade fått i uppgift att lära sig Psalm 23 utantill. Han tog uppgiften på största allvar och övade och övade. Herren är min herde... Herren är min herde mig skall inget fattas...
Så kom dagen då han skulle läsa upp psalmen. Nervositeten var stor och med lite darr på rösten så läste han:
Herren är min herde, jag fattar ingenting..." Tänk vad det kan bli fel men ändå så rätt!
Livet kan vara tufft och denna 23:e psalm talar ju även om dödsskuggans dal. Det är mycket vi inte förstår och det kan i peridoder i livet finnas många varför. Vi har som familj under den här hösten gått igenom en väldigt tuff tid, kanske den jobbigaste i mitt liv hittills. Det känns så fantastiskt skönt då, att stämma in med den lille söndagsskolpojken att Herren är min herde även om jag inte alltid förstår allt som händer runtomkring.

Har du tänkt på att det står inte att Han är en herde, utan min herde. Inte en opersonlig Gud nånstans långt borta utan din och min Herde som vill vara nära och bära oss på sina axlar när vi inte orkar. Han vakar över oss, Han leder oss rätt och för oss till de gröna ängarna där vi kan få vila ut i Hans närhet. Han vill vara din och min herde!               /Sofie

en mammas bekännelse...

Under fyra och ett halvt år har jag haft

en ständigt återkommande bön.

Det är något som jag har bett ofta.

Något som verkligen har legat på mitt hjärta.

Något som jag har ropat till Gud om.

Bönen har varit:

-låt ungen somna!

Det kanske inte är världens frommaste bön.

Inte alls faktiskt.

Den är egentligen helt egoistisk. 

Kommen ur stress, trötthet och frustration.

Under de fyra och ett halt åren

har sömn inte alltid varit en självklarhet. 

Tvärtom.

Under de fyra och ett halvt åren 

har Bön inte alltid varit en självklarhet. 

Tvärtom.

När tröttheten och uppgivenheten

är stor orkar i alla fall inte jag 

be sådär fina och långa böner 

som jag tror att jag borde.

-Låt ungen somna... 

är ibland så mycket som jag förmår.

Jag vet att Gud har överseende med att jag

inte ber så mycket som jag vill och önskar.

Jag vet att Han älskar mej ändå.

Jag vet också att Han längtar efter 

att umgås med mej, och dej. 

Att Han vill höra våra tankar.

Vad vi gläds över, vad vi är tacksamma för. 

Vad vi längtar efter, vad vi tycker är jobbigt.

Vad vi önskar...

Tveka inte att lägga allt i guds hand. 

Även om det bara är:

-låt ungen somna!

Gör er inga bekymmer för något 

utan låt Gud i allt få veta era önskningar 

genom åkallan och bön med tacksägelse.

Fil. 4:6

Allt gott!

Åsa

Hjärtavtryck

Vad än våra händer rör, så lämnar vi fingeravtryck. På väggar, möbler, dörrhandtag, böcker, papper - ja, allt! Det är oundvikligt. Med vår beröring lämnar vi igenkänningstecken.

Vart jag än går idag önskar jag att jag också ska få lämna hjärtavtryck. Avtryck av medkänsla, av förståelse och av kärlek. Avtryck av vänlighet och uppriktig omtanke.

Må mitt hjärta röra vid en ensam granne, en ledsen dotter, en orolig mamma, en åldrande morfar.

Sänd mig ut idag att lämna hjärtavtryck. Och om någon säger: "Jag kände din beröring"- må de också känna kärleken i mitt hjärta.
                                                                   /Sofie

tidigt en morgon...

Det är tidig morgon, på väg till jobbet.

Jag ber en bön, precis som jag brukar.

En stund tillsammans, jag och Gud.

Men den här morgonen

har orden svårt att hitta fram,

och min bön formas istället till en sång

Gud hör min bön igen,

lär mig ödmjukhet.

Så jag kan likna dig,

ännu mer konkret.

Guds Ande låt ditt ljus

få leda mig

på ödmjukhetens väg,

ännu närmre dig.

Gud, Du som älskar hjärtats brutenhet

Du är de svages vän.

Du tvättar trötta fötter

Du läker mina sår.

I allt vill jag likna Dig, Jesus

låt ditt hjärta forma mitt.

Du som är ödmukhetens Konung,

allt jag har är ditt...

/Åsa



In God We Trust

Det här är första gången jag testar att skriva ett inlägg här och har funderat ut ett lite ämne som ger en liten inblick i hur mitt vardagsliv kan kännas.

När man är tonåring och går gymnasiet, som jag gör, så händer det mycket i livet och det är svårt att riktigt hitta sig själv bland alla olika människor man dagligen umgås med. Man försöker vara tillräcklig, passa in och samtidigt hitta den där personen som är att vara "sig själv". Det är så mycket man vill och det är så mycket val man ska göra hela tiden. Allting blir inte alltid som man har tänkt. Ibland kan det kännas som att hela världen bara sviker en. Det kan handla om att man blir sjuk precis till något viktigt som man så gärna hade velat gå på - Kroppen sviker en. Eller det kan handla om en vän som man tappar kontakten med, ett prov som går dåligt, ett förhållande som tar slut, eller större grejer som att någon som står en nära går bort. Man lägger ner mängder med tid och kraft på någonting som sedan lämnar en och man förstår bara inte meningen med det.
Här om dagen när jag städade mitt rum hittade jag en liten lapp som låg och skräpade, men när jag läste på lappen stod där ett kort och enkelt bibelord som verkligen fick en stor betydelse för mig:

Psaltaren 145:13
"Gud håller sina löften"


Då slog det mig verkligen - Ja, Gud håller alltid sina löften. Han håller alltid det han har lovat. Lita på det, för det är det enda du verkligen kan lita på. Lägg ner ditt liv till honom och han ska aldrig någonsin svika dig. Om så hela världen sviker dig så står fortfarande Gud kvar och talar om hur mycket han älskar dig. Oavsett vad - Lita på Honom.


/ Lisa

allhelgonatid

I helgen har det ju varit alla helgons dag. När jag var yngre reflekterade jag nog inte så mycket över det där.. men mer och mer så förstår jag hur viktigt det är att stanna upp, fundera över livet och ibland också  över döden. Så vad har jag då stannat inför i helgen som gått?
 - Alla har vi någon som vi saknar och tänker på.. För mig stannade tankarna hos min mormor. Åh, vad jag kan sakna henne! En gammal, försynt dam som kanske inte syntes eller hördes så mycket, men hon bad och hon bad för mig. Tänk vad många bönekämpar det finns i den äldre generationen. Jag är så tacksam för dem! Minnet av mormor är något fint att få bära med sig, och tänk att vi ska få ses igen!

- Jag och min familj har varit ute och sjungt den här helgen och det blev så verkligt för mig när vi sjöng "Jag har hört om en stad ovan molnen.." Vilket hopp vi har!! Att genom Jesus få nå till en plats utan sjukdom, lidande och tårar. Det har jag blivit påmind om de här dagarna.

- Denna helg kallas ju också hallowen. Har man barn så blir man överöst med reklamblad där onskans och mörkrets makter lyfts fram och de vill också att man ska klä ut sina barn till dessa hemskheter... Därför kändes det så gott i helgen när vi tillsammans med våra barn fick sjunga ut att "Gud är ljus, inget mörker finns i Honom.."
Mitt i en mörk och orolig värld så har vi en Gud som är ljus och som är alltigenom god, och Han vill omsluta dig och mig på alla sidor och hålla oss i Sin hand.       /Sofie Hugosson

vem är du...?

 

Ikväll ska vi iväg med tjejdelen av tonårsgruppen. 

Vi ska bowla och gå ut och äta.

Kvällen kommer att landa kring samtal 

om självbild och vilka vi är...

På grund av detta ägnade jag morgonen åt 

att studera vad bibeln säger att vi är. 

Och det är inga dåliga sanningar

som tjejerna får lyssna till ikväll.

 

Vi är....

Hans älskade barn (ef 5:1)

Underbart skapade (ps 139:14)

Ett Guds folk (1 petr. 2:9)

Ljus och salt (matt 5:13-14) 

Ett konungsligt prästerskap (1 petr. 2:9)

 

Och nu lever inte längre jag,

utan Kristus lever i mig. 

Och det liv jag nu lever i min kropp, 

det lever jag i tron på Guds Son,

som har älskat mig och utgivit sig för mig. 

(Gal 2:20)

Glöm inte bort att du är värdefull 

och älskad av Jesus!

Trevlig helg,

kram Åsa

Den befriande förlåtelsen

I går hade vi Gudstjänst i kyrkan. En speciell gudstjänst som jag tror rörde om i mångas hjärtan, inte misnt i mitt. Den som hade inledningsordet talade om förlåtelse. Ett så litet och enkelt ord som ändå kan vara så svårt... Men så viktigt det är att leva i förlåtelsen.
  Förlåtelsen kan ju ha flera riktningar, dels riktningen uppåt att göra upp med saker inför Gud, men också i riktning mot andra och sist men kanske inte minst att kunna förlåta sig själv.
  Att leva med oförlåtelse är hemskt... det liksom binder en och det skapar ett avstånd mellan mig och Gud. Hur kan jag säga så? Jo därför att jag vet det av egen erfarenhet.
  I min barndom fanns en person som gjorde mig och min familj mycket illa... jag kände en period att jag hatade personen i fråga. Men så en dag så bara orkade jag inte leva med hatet längre, utan jag riktade mitt hjärta upp till honom som gav sitt liv för allas våra felsteg och synder. Jag bad om kraft att kunna förlåta, bad om att få bli fri, och vet du jag fick bönesvar!! Jag kunde förlåta, jag blev fri. Banden som bundit mig lossades, det där locket försvann och jag blev fri som en fågel!!!
  Jesus vill förlåta dig och mig och han vill hjälpa oss att förlåta andra. Han gav sitt liv just för att vi skulle kunna få förlåtelse och frälsning.
  Ett litet ord som kan göra något stort. Det förvandlar och befriar!!     kram/Sofie

Gud är med

Jag har haft en tuff vecka. 

Två av mina tre kollegor är sjukskrivna, 

och själv har jag kännt mej allt annat

än frisk veckan som har gått, 

men har ändå varit tvungen att gå till jobbet.

Har det varit jobbigt? Absolut.

Har jag tyckt synd om mej själv? Ingen tvekan.

Oroar jag mej inför nästa vecka? Definitivt.

 

Därför blev jag så glad när jag fick ett mejl idag.

Det medskickade bibelordet passade så bra till just mej:

Gör er inga bekymmer för något 

utan låt Gud i allt få veta era önskningar

genom åkallan och bön med tacksägelse.

 Fil 4:6-7

Jag lägger den här helgen, och nästa vecka i Guds händer. 

Även min och mina kollegors hälsa.

Min familj och mina vänner

Den här bygden, och alla som bor här.

Även dej som tittar in och läser detta.

Med önskan om en välsignad helg!

Kram Åsa

Borta bra, mycket bra...

Ja vad ska man säga... vilken konferens! Har blivit så uppmuntrad av 1) Samtalen med min vän och resekamrat Bengt 2) Tim Kellers relevanta och inspirerande undervisning kring en praktisk teologi som skapar relationer till samhället och efterföljare till Jesus 3) Alla dessa människor från hela Europa(ja tom andra delar av världen) som brinner för att starta nya församlingar/väcka nytt liv i gamla och leva sina liv för att betjäna denna världens folk i namnet Jesus! Haft många bra samtal - träffade bla en man som helt plötsligt började prata med mig i matkön...på svenska! På hans konferenspass stod "Lars from Austria" som jag kände mig en aning konfunderad. Lars berättade för mig att han var uppvuxen i Skåne men träffade kärleken i Schweiz, gifte sig och flyttade dit. Dock kände han och hans fru efter några år att Gud hade något nytt för dom - de började söka Guds vilja över sina liv och upplevde sedan att de skulle flytta till Wien för att engagera sig i frikyrkligheten där - Österrike har idag mindre än 1% bekännande kristna på drygt 8 milj invånare. Nu var iaf Lars här på konferensen för att bli inspirerad och få nya verktyg för den församling i storstaden Wien(2-3 milj invånare) som han betjänar. Wow! Blev både rörd och utmanad av denne typ 60-årige svensks livskallelse.

Maten i Tyskland... ja dom snålar inte på det iaf! Standarden är nästan i klass med Värne, kanske skulle arrangera en församlingsresa till Berlin i vår - något för både kropp och själ minsann;)

Snart hemma i Jönköping, många intryck att smälta och tankar att diskutera men en sak är säker - Gud är hela världens Gud och han sänder människor ut i tjänst idag. Skörden är stor, frågan är bara; Vill du och jag vara hans arbetare?

Bless! /Jonas

Och du, här kommer riktigt bra undervisning till dig via länken nedan; Tim Keller talar. Klicka så får du se!
http://www.youtube.com/watch?v=OOHdk3FR5Hg
http://www.youtube.com/watch?v=XiWeohEBdPo

Varför är vi kyrka?

Varför finns vi som kyrka? Vad vill vi uppnå?
Är vi här för att växa och vinna människor - vill människor bli vunna, staplade i någon slags andligt prisskåp?

Samtalet här på konferensen just nu handlar om syftet bakom vår församlingsvision. Intressant. Svårt. Viktigt. En fråga ringer inom mig, efter att ha lyssnat på Stefan Paas från Amsterdam o hans föreläsning om kyrkan som Guds företrädare på jorden, Hur kan vi vara församling som tjänar vår bygd i ljuset av Jesus Kristus?

/Jonas

Gör er inga bekymmer

Visst är det lätt att tänka på bekymmer som kommer längre fram och hur vi ska kunna lösa dem,
så är det för mig iallafall.
Jag vill gärna lösa alla bekymmer på en gång även dem som kommer imorgon
men då är det skönt att tänka på denna bibelversen:

 "Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. 
Var dag ha sin egen plåga." / Matteusevangeliet 6:34

Så skönt att få lägga morgondagens bekymmer i Hans händer!

Ha en härlig kväll! / Sara

God of the city

Efter en rejäl frukost i sann tysk anda(korv, skinka, mer korv & mer skinka) har vi tagit oss bort till konferensen igen. Började dagen med att sjunga lovsång tillsammans - fantastiskt när man förenas från så många länder o proklamerar samme dyre Jesus!

Lovsången "God of the City" älskar jag - idag fick jag höra hur sången kom till; tydligen var den irländska gruppen som skrev den i Thailand o staden Pataya. En stad så brusten o full av skit rent utsagt: droger, alkohol men framförallt en enorm sexhandel. Iallafall - bandet spelade på en lokal restaurang - när sångaren såg sig omkring o såg allt som brustit o allt elände so omgav dem fick han sån nöd för alla dessa människor att han började sjunga det Gud la på hans hjärta; "Your the God of this city, Your the king of this people... You're hope of the hopless, You are".

Bless!
/Jonas

Defeating defeaters

Panelsamtal just nu utifrån det motstånd som finns mot kristen tro i Europa just nu. Intressant. I vår grupp fanns människor från både Irland o Holland, insåg att vi alla brottades med samma typ av motstånd; 1.Hur får jag ihop vetenskap o tron på en övernaturlig Kristus? 2. Hur kan man tro på en god Gud när världen ser ut som den gör idag? 3. Varför skulle just kristendomen ha "rätt" Gud av alla världens religioner?

- Spännande samtal. Kryddat med en aggressiv ung man med koncentrationssvårigheter från Amsterdam...

/Jonas

Ich bin ein Berliner!

Berlin levererar... på bred front. Har precis lyssnat på ett spännande föredrag av Tim Keller - pastor o grundare av Presbyterian Redeemer Church i New York. Han talade över "Den Jesuscentrerade kyrkan". Mycket bra! Bl.a.; "... vi måste tala på ett sådant sätt i kyrkan så att människor som inte är kristna kan relatera till vad vi pratar om, även om de inte är där just då. För vet du, snart är dom det."

Dessutom har jag o Bengt tagit del av en riktigt nice lunchbuffe - men vad är grejen med de salta kringlorna?! Internet funkar inte på datorn så blig inläggen kommer från telefonen, blir lite knapphändigt pga av det. Nu börja nästa föredrag - "Lyckade församlingsplanteringsprojekt i Europa"... återkommer!

/Jonas

Den röda kakburken

I helgen har jag och min man varit barnlediga. Det kan vara skönt ibland att bara få vara, och att vårda sin relation lite extra. Vi fick möjlighet att låna några vänners lägenhet över helgen. Vi har fikat och ätit gott, shoppat lite, pratat och bett mycket tillsammans. På lördagskvällen var vi med på en lovsångsgudstjänst i församlingen Kungsporten i Huskvarna. Det var en samling som vi sent kommer att glömma... Mötet började med att ett lovsångsteam ledde oss i lovsång och tillbedjan. Det blev en sådan Gudsnärvaro. En efter en i teamet föll ner på knä i tårar o hade till slut svårt att sjunga längre...varför? Jo, vi fick möta den Helige och vad kan man då göra annat än att falla ner på knä?
  Men Gud kan också beröra i det lilla och enkla. När vi kom till lägenheten som vi fick låna, hade våra vänner köpt chips i form av hjärtan, choklad och det fanns mycket gott vi fick smaska på. Det stod också en lapp på köksbordet och jag citerar delar av den:
  "..Vi hoppas ni ska få en skön och avkopplande helg tillsammans. Känn er som hemma! Sängen är renbäddad, handdukar ligger framme till er och det finns frukost och snacks i köket. I den lilla röda burken i kylen finns kakor som bakats åt er... Ni är fantastiska människor och vi hoppas att ni ska trivas i vårt hem - Ha en välsignad helg!..."  Vi blev båda så berörda av just denna lilla röda kakburk. Tänk att någon lagt ner tid, energi och kärlek på just oss. Vi kände oss så älskade och uppmuntrade.

Denna lilla röda kakburk påminde mig om Jesus. Han älskar dig och mig så mycket att han till och med gett hela sitt liv för oss, och tänk att när vi gör små uppmuntrande saker för varandra i vardagen så kan det få oss att förstå hur mycket Han älskar oss!                  

/Sofie

Tackbön för alla oputsade

Jag är tacksam...

för tonåringen som inte diskar utan tittar på tv för det betyder att han är hemma och inte drar runt på gatorna... 

för skatten jag betalar för det betyder att jag har ett jobb... 

för kläderna som blivit för trånga för det betyder att jag får tillräckligt att äta... 

för fönstren som behöver putsas, gräsmattan som måste klippas, och avloppet som måste fixas för det betyder att jag har ett hem...

för alla klagomål på regeringen för det betyder att vi har yttrandefrihet... 

för den enorma oljeräkningen för det betyder att jag kan hålla mig varm... 

för kvinnan bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra...

för tvätthögen som ska strykas för det betyder att jag har kläder... 

för väckarklockan som väcker mig på morgonen för det betyder att jag lever... 

för alldeles för mycket e-post för det betyder att jag har vänner som vill ha kontakt med mig.

Ur Relay,

Operation Missions internationella tidning 

för tidigare medarbetare

Önskar Dej en välsignad helg!

Kram Åsa

Du är värdefull

"Det var en gång en man som hade två vattenkrus.
Krusen fäste han i vardera änden i en lång pinne, som han la över axlarna varje morgon
när han gick för att hämta vatten från floden.

Det ena kruset var i perfekt skick, medan det andra hade en stor spricka
som gjorde att kruset bara var halvfullt efter promenaden från floden till huset.

En dag, när mannen höll på att fylla krusen i floden,
kunde det spruckna kruset inte vara tyst längre.
- Jag skäms så förskräckligt, grät kruset. Jag gör ett uselt jobb.
På grund av min  spricka får du bara hälften så mycket vatten av mig som du borde.
Jag känner mig så misslyckad!

- Jag visste inte att du kände så här, svarade mannen bekymrat.
Men gör mig en tjänst. På vägen tillbaka till huset, titta då noga på vägen.

När de kommit tillbaka till huset frågade mannen:
-Lade du märke till de vackra blommorna vid vägkanten?
- Ja, snyftade kruset.
-Lade du märke till att de bara växte på din sida av vägen?
Du förstår, jag har alltid vetat om din spricka. Därför planterade jag blommor vid vägkanten,
som du har vattnat varje dag.
Om du inte varit som du är, skulle jag inte varje dag kunnat
plocka blommor att sätta på bordet.
Utan din spricka, skulle både vägkanten och huset saknat denna blomsterprakt! "

// Denna berättelse kommer från boken "Det är aldrig kört 2" av Kristina  Reftel
 från Argument Förlag

Kom ihåg att DU är värdefull!
Gud har skapat dig som du är och du är unik!

Ha en härlig onsdag!
/Sara

Tacksamhet

Har du kännt som jag, att när livet rullar på som vanligt är det så lätt att ta saker för givet? 

Hälsan, vännerna, familjen, livet och inte minst frälsningen.. 

I helgen predikade Josef om vad Jesus har gjort för oss i sin död och uppståndelse. Jag kände att det berörde mig och jag blev påmind om att Han verkligen offrade allt för att jag skulle kunna få förlåtelse och frälsning. Min bön och längtan den här veckan blir att få öppnade ögon. 

Jag vill leva i tacksamhet över livet ännu mer än förrut. Jag vill att det ska märkas och synas! 

Ja, jag vill vara en Kristusdoft!! 

kram Sofie

höst&fredag

 

Det är höst. Jag älskar hösten!

Klar luft, vackra dagar, regn nån gång ibland... 

livet lugnar ner sej lite och jag får mer tid att njuta. 

Och förundras över vilken vacker värld 

vi lever i, och som Han har skapat!

Det är fredag, härliga fredag!

Det innebär fredagsmys i vår familj.

En stund i soffan tillsammans,

med lite godis och varandra. 

Tänker på hur mycket jag har att vara tacksam över. 

Vad tackar Du Gud för idag?

Välkommen på helgens samlingar i vår kyrka. 

På lördag klockan 19.00 predikar Josef Hugosson

utifrån temat Varför måste Jesus dö? 

Och på söndag klockan 10.00 fortsätter han 

med Jesus död - vår räddning.

Känn dej hjärtligt Välkommen!

/Åsa

Gud vet

Gud vet

När du är trött och modlös efter fruktlösa ansträngningar
-vet att Gud har sett hur hårt du ansträngt dig.

När du gråtit dig till sömns och ditt hjärta vill brista
-vet att Gud har räknat dina tårar.

När du känner att tiden rinner ifrån dig och att det är
stiltje i ditt liv
-vet att Gud väntar med dig.

När du tror att du prövat allt och ändå står rådlös
-vet att Gud har en lösning.

När du ingenting förstår och du känner dig
förvirrad och frustrerad
-vet att Gud har svaret.

Om livet plötsligt känns ljusare och du
ser en strimma hopp
-vet att Gud har viskat till dig.

När allting går på räls och du har
mycket att vara tacksam över
-vet att Gud har välsignat dig.

När något underbart händer och
du fylls av förundran
-vet att Gud har lett mot dig.

När du har en dröm att följa och ett mål
att uppnå
-vet att Gud har öppnat dina ögon
och kallat dig vid namn.

Vem du än är och vad du än möter
-Gud vet!
/okänd


Kram Sofie