Jag har gått och funderat ett tag på vad jag allra mest längtar efter och vad jag vill med mitt liv. Det svar som mer och mer börjar att utkristalliseras i mitt hjärta är att jag längtar efter äkthet. Jag vill vara sann, äkta och genuin. Jag vill ha hjärtat med i det jag gör. Jag vill att mitt liv talar högre än mina ord. Jag vill vara likt en guldring som, även om man skrapar på ytan, så är det ändå guld rakt igenom.
Tänker på några sångstrofer:
"Jag kommer som jag är, har ingenting att dölja. Du har skapat mig och känner mig så väl. På vacklande ben, men jag längtar att få följa. Du styrker mig och leder steg för steg. Jag vill vara där, i Ditt ansiktes ljus, låt mig präglas och bli en bild av Dig. Jag vill vara där i Ditt ansiktes ljus reflektera ljuset i från Dig."
"Gör mitt hjärta rent, låt det bli som guld, rent guld. Rena min själ, allt vad jag begär, är att få bli helig, avskild helt för Dig Gud. Ja, jag vill bli helig. Avskild helt för Dig min Herre, redo att tjäna Dig."
Att vara äkta är för mig inte att vara perfekt, men det är att leva i sanningen, och sanningen är Jesus själv. I Honom kan jag vara lerkärlet som kanhända är sprucket och lite trasigt, men skatten som finns inuti kan genom sprickorna få lysa igenom och bli till välsignelse för andra!
Jesus älskar dig precis som du är! kram /Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar