ett steg på vägen...

Det är eftermiddag, 

tid för en ensam promenad. 

Jag låter tankarna vandra

och funderar på mitt liv.

Vilken väg går jag på i livet?

Är det en väg som Gud har tänkt ut?

Eller är det en väg som jag har tänkt ut?

Eller kan det kanske vara 

båda svaren på samma gång?

Om jag inte går på den väg

som Herren har tänkt ut,

har jag då ens tid, kraft och lust

att ta reda på det?

 

En bibelvers kommer till mej:

Herre, 

visa mig dina vägar, 

lär mig dina stigar.

Ps.25:4

Jag fortsätter vägen fram, 

en bön formas i mitt inre. 

Det känns så skönt,

för jag vet

är att Gud vill det bästa för mej,

varthän vägen än bär...

/åsa